Allt fler bostadsrättsföreningar utreder gemensam el – att föreningen tecknar ett elavtal för hela fastigheten i stället för att varje lägenhet har egna nät- och elhandelsavtal. Rätt genomfört kan det sänka de fasta kostnaderna och förbättra kalkylen för solceller och laddboxar, men modellen har också baksidor som styrelsen behöver känna till. Här går vi igenom hur gemensam el fungerar 2026 – teknik, juridik, ekonomi och beslutsprocess.
Vad är gemensam el?
Gemensam el (även kallat gemensamhetsabonnemang eller gemensamt elavtal) innebär att bostadsrättsföreningen tecknar ett elnätsabonnemang och ett elhandelsavtal för hela fastigheten. Lägenheternas egna abonnemang sägs upp, och medlemmarnas förbrukning mäts i stället med föreningens undermätare och debiteras via avgiften eller som en separat post på avin.
Begreppet IMD – individuell mätning och debitering – används ofta i samma andetag. IMD betyder att förbrukningen mäts per lägenhet och att den som förbrukat elen också betalar för den. Gemensam el utan undermätning förekommer också; då fördelas kostnaden schablonmässigt, till exempel per kvadratmeter eller andelstal. De flesta föreningar som inför gemensam el väljer dock undermätning, eftersom fördelningen annars inte speglar faktisk förbrukning.
Viktigt att veta: det finns inget myndighetskrav på gemensam el eller IMD för el. Boverkets IMD-krav gäller värme och tappvarmvatten i vissa byggnader – inte el. Gemensam el är alltså frivilligt och ett beslut föreningen fattar själv.
Så fungerar det tekniskt
I en fastighet med gemensam el finns en eller några få anslutningspunkter mot elnätet, med ett gemensamt abonnemang dimensionerat efter fastighetens totala behov. Bakom nätbolagets mätare driver föreningen ett internt elnät som försörjer lägenheterna. Sådana interna nät i flerbostadshus är undantagna från kravet på nätkoncession enligt IKN-förordningen – föreningen behöver alltså inget tillstånd för att överföra el inom byggnaden. Vid osäkerhet om reglerna kan föreningen ansöka om ett bindande besked hos Energimarknadsinspektionen.
Undermätarna ägs av föreningen eller driftas via en mätleverantör och ligger till grund för debiteringen. Moderna system läses av automatiskt, och de boende kan ofta följa sin förbrukning i en app eller portal. Hur nätavgifter är uppbyggda – fasta avgifter, överföringsavgifter och i vissa fall effektavgifter – styr en stor del av kalkylen.
Ekonomin – här uppstår besparingen
Besparingen i gemensam el kommer i huvudsak från tre håll:
1. Färre fasta nätavgifter. Varje lägenhet betalar i dag en fast avgift för sitt eget elnätsabonnemang. Hos Ellevio kostar ett lägenhetsabonnemang exempelvis 90–120 kr per månad inklusive moms enligt prislistan som gäller från 1 januari 2026 – avgiften beror på hur många lägenheter som delar anslutning. Vid gemensam el försvinner lägenheternas abonnemang och ersätts av fastighetens gemensamma. För en förening med 50 lägenheter handlar det om uppemot 50 fasta avgifter som byts mot en. Hur stor nettobesparingen blir beror på vad det större gemensamma abonnemanget kostar hos just ert nätbolag.
2. Färre elhandelsavtal. Medlemmarna slipper egna elhandelsavtal, ofta med tillhörande fasta månadsavgifter, och föreningen upphandlar i stället ett avtal för hela volymen. En större samlad volym gör också föreningen till en mer intressant kund vid en elupphandling.
3. Bättre kalkyl för solceller och laddning. Mer om det nedan.
Mot besparingen står investeringen: undermätare och installation, eventuell ombyggnad av elcentraler och mätartavlor samt löpande kostnader för mätinsamling och administration. Kostnaden varierar med fastighetens ålder och elsystem – ta in offerter från flera mätleverantörer och räkna på återbetalningstiden innan beslut.
Moms och skatt – det här gäller
Enligt Skatteverkets ställningstagande från 2018 är el, vatten och gas som debiteras de boende utifrån uppmätt förbrukning (IMD) momspliktig försäljning. Föreningen ska alltså ta ut 25 procent moms på eldebiteringen och redovisa momsen. Samtidigt får föreningen normalt dra av ingående moms på den el som köps in och vidaredebiteras, och enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2021 även på inköp och installation av själva mätutrustningen – däremot inte på exempelvis rör, ledningar och elcentraler.
Energiskatten ingår i det elpris föreningen betalar sin elleverantör, precis som för andra kunder – aktuell nivå och regler hittar du på vår sida om energiskatt. Momsreglerna kring IMD är snåriga och har prövats i flera omgångar, så stäm av upplägget med föreningens ekonomiska förvaltare eller en skatterådgivare innan debiteringen sätts upp.
Gemensam el och solceller
För föreningar med solceller, eller planer på att installera, är gemensam el ofta en förutsättning för en bra kalkyl. Med individuella abonnemang kan solelen bara användas i fastighetens gemensamma utrymmen, och överskottet matas ut på nätet. Med gemensam el ligger även lägenheterna bakom föreningens mätare – solelen kan då användas direkt av de boende och egenanvändningen ökar. El från solcellsanläggningar under 500 kW som förbrukas där den produceras är dessutom befriad från energiskatt. Vill föreningen kombinera detta med el med ursprungsgarantier för resten av förbrukningen går det bra – läs mer om grön el.
Gemensam el och laddboxar
Även för laddinfrastruktur spelar abonnemangsformen roll. Med gemensam el samlas fastighetens effektuttag under ett abonnemang, vilket gör det enklare att dimensionera och lastbalansera laddboxar för BRF mot fastighetens totala kapacitet. Tänk samtidigt på att större abonnemang hos många nätbolag har effektbaserade avgifter – höga samtidiga effekttoppar kan kosta, och smart laddning som styr undan topparna blir viktig. Hur effektavgifter fungerar och vad som gäller 2026 förklarar vi på vår sida om effekttariffer.
Nackdelarna styrelsen måste väga in
Transparens kräver att vi också beskriver baksidorna:
- **Medlemmarna förlorar valfriheten.** Den som bor i fastigheten kan inte längre välja elhandlare eller avtalsform själv – alla får det avtal föreningen valt. Energimarknadsbyrån påpekar att boende med gemensamt elavtal inte längre räknas som elkunder och därmed inte omfattas av ellagens konsumentskydd. Vid frågor om debiteringen är det föreningen man vänder sig till.
- **Investering och administration.** Undermätare, installation och löpande mätinsamling kostar, och föreningen tar på sig ansvaret för debitering och momshantering.
- **Rättvisefrågor utan mätning.** Väljer föreningen schablonfördelning i stället för undermätare betalar den som förbrukar lite i praktiken för grannens förbrukning. Undermätning gör fördelningen rättvis.
- **Långsiktigt beslut.** Att återgå till individuella abonnemang kräver att lägenhetsabonnemangen återupprättas hos nätbolaget – räkna med att beslutet gäller för lång tid.
Så inför föreningen gemensam el – steg för steg
1. Utred förutsättningarna. Kontakta nätbolaget: vad kostar abonnemangen i dag, vad skulle ett samlat abonnemang kosta och vad krävs vid ombyggnaden? Ta samtidigt in offerter på undermätning från ett par leverantörer.
2. Räkna på kalkylen. Ställ investering och löpande kostnader mot minskade fasta avgifter och eventuellt förbättrad solcellskalkyl. Ta höjd för moms och administration.
3. Förankra och besluta. Kontrollera att stadgarna medger debitering efter individuell förbrukning – Bostadsrätterna framhåller att det är en förutsättning för IMD-debitering. Lyft frågan på föreningsstämman och ge medlemmarna tydlig information om vad som ändras, inte minst att egna elavtal upphör.
4. Genomför ombyggnaden. Installera undermätare, lägg om abonnemangen hos nätbolaget och avsluta lägenheternas individuella avtal i rätt ordning så att ingen står utan el.
5. Upphandla föreningens elavtal. Med hela fastighetens volym samlad är det läge att upphandla elavtalet lika systematiskt som ett företag: jämför påslag, fasta avgifter och villkor – inte bara priset – och ta ställning till rörligt elpris eller fast elpris. Hur ett transparent elavtal för BRF ser ut hos oss kan ni läsa mer om, och våra erbjudanden för föreningar samlar allt på ett ställe.
Vanliga frågor om gemensam el
Måste alla lägenheter vara med?
Ja, i praktiken. Gemensam el införs för hela fastigheten – enskilda medlemmar kan inte behålla egna nät- och elavtal när mätarstrukturen byggs om. Därför är förankringen på stämman viktig.
Vad händer när någon flyttar in eller ut?
Den som flyttar in behöver inte teckna eget elavtal – elen ingår via föreningen och debiteringen följer lägenheten. Det brukar upplevas som en förenkling, men informera nya medlemmar om att de inte själva kan välja elhandlare.
Är föreningens eldebitering momspliktig?
Ja. Enligt Skatteverkets ställningstagande är el som debiteras utifrån uppmätt förbrukning momspliktig med 25 procent, och föreningen får samtidigt normalt dra av moms på inköpt el som vidaredebiteras samt på mätutrustning. Stäm av detaljerna med er förvaltare eller skatterådgivare.
Kan en medlem välja eget elavtal eller egen grön el?
Nej. Med gemensam el väljer föreningen avtal för alla. Däremot kan föreningen upphandla el med ursprungsgarantier för hela fastigheten.
Hur mycket sparar en förening på gemensam el?
Det beror på nätbolagets tariffer, antalet lägenheter, det gemensamma abonnemangets storlek och förbrukningsmönstret. Besparingen kommer främst från att lägenheternas fasta nät- och avtalsavgifter försvinner – hos exempelvis Ellevio är den fasta lägenhetsavgiften 90–120 kr per månad inklusive moms (2026). Mot det står kostnader för undermätning och administration. Kräv en kalkyl på er egen fastighet innan beslut.
Är gemensam el samma sak som IMD?
Inte riktigt. Gemensam el innebär ett gemensamt abonnemang för fastigheten, medan IMD handlar om att mäta och debitera varje lägenhets faktiska förbrukning. De kombineras oftast: gemensamt abonnemang för inköpet, undermätning för fördelningen.
Källor
- Energimarknadsbyrån – Gemensamma elavtal
- Bostadsrätterna – Individuell mätning och debitering (IMD)
- Energimarknadsinspektionen – Undantag från kravet på nätkoncession (IKN)
- Sveriges Allmännytta – Momsbesked om IMD och solel (Skatteverkets ställningstagande 2018) samt Högsta förvaltningsdomstolens dom 2021 om momsavdrag vid IMD
- Ellevio – Elnätspriser lägenhet, prislista gällande från 1 januari 2026
Funderar er förening på gemensam el?
Funderar er förening på gemensam el eller nytt elavtal? Elery erbjuder transparenta elavtal för bostadsrättsföreningar – hör av dig så räknar vi på er fastighet.